Chandler Owen föddes i Warrenton, North Carolina 1889. Han tog examen från Virginia Union University 1913. Tre år senare flyttade han till New York City och gick på Columbia University, där han träffade Philip Randolph. Båda männen gick med i socialistpartiet och tillsammans med Claude McKay blev han en följare av radikal aktivist Hubert Harrison.
Owen och Philip Randolph grundade tidskriften The Messenger. Den första upplagan som publicerades i augusti 1917 var en blandning av politisk kommentar, fackliga nyheter, litteraturkritik och biografier av tidens ledande radikaler.
den första upplagan innehöll följande: ”vårt mål är att vädja till förnuft, att lyfta våra pennor över tidens krånglande demagogi och över de gamla reaktionära Negerledarnas billiga jordnötspolitik. Patriotism har ingen vädjan till oss; rättvisa har. Partiet har ingen vikt med oss; principen har. Lojalitet är meningslöst; det beror på vad man är lojal mot. Bön är inte en av våra lösningar; det beror på vad man ber om.”
under första världskriget arresterades han för att ha brutit Spionagelagen. Det hävdades att Owen och hans medredaktör, Philip Randolph var skyldig till förräderi efter att ha motsatt sig afroamerikaner som gick med i militären.under de närmaste åren publicerade tidskriften verk av E. Franklin Frazier, Joel Rogers, Hubert Harrison, George Schuyler, Roy Wilkins, Claude McKay, Scott Nearing, Langston Hughes, Paul Robeson och Eugene O ’ Neill.
tidningen stängdes 1928. Owen flyttade nu till Chicago, där han blev chefredaktör för Chicago Bee. Owen blev mer konservativ med åldern men han fortsatte att stödja Philip Randolph i sina ansträngningar för att organisera svarta arbetare i tvättstugor, klädfabriker och biografer och blev 1929 president för Brotherhood of Sleeping Car Porters (BSCP). Under de närmaste åren byggde han den in i den första framgångsrika svarta fackföreningen.
Owen grundade sitt eget PR-företag. Han förblev intresserad av politik och skrev tal för Wendell Willkie, Thomas Dewey, Dwight Eisenhower och Lyndon Baines Johnson.
i senare liv LED Owen av ett njurklagomål. I ett brev som han skrev till Philip Randolph i oktober 1967, ” vår långa vänskap, aldrig smutsig, närmar sig sitt slut. Jag har haft ont. Om du inte levde. Jag skulle begå självmord idag.”
Chandler Owen dog i November 1967.
