i detta arbete utforskar vi effekten av lösningsmedel på 13C och 81br kinetiska isotopeffekter (KIEs) under eliminering av bromsubstituent från bromerade organiska föreningar som främjas av hydroxylanjon. I den aktuella studien undersöker vi HBR-eliminering från 2-brometylbensen i tre olika polära medier (vatten, etanol och acetonitril) samt eliminering av bromidjon från 1,2-dibrometan vid nukleofil substitution med hydroxyljonen i vattenlösning med användning av kol-och bromisotopanalys som mekanistiska verktyg. Vi omprövar hypotesen att storleken på att lämna grupphalogenid KIE synligt bör bero på lösningsmedlet och bindningsbrytningen i ett protiskt lösningsmedel bör åtföljas av vätebindning vilket skulle resultera i mindre nollpunktsenergiförlust än i ett aprotiskt lösningsmedel. Modellering av elimineringsreaktionen med hjälp av tillgängliga populära teoretiska metoder tillsammans med olika metoder för att inkludera miljöeffekter visar vi i den presenterade studien ingen tolkningsbar effekt av lösningsmedlet på övergångstillståndsstrukturen och därmed på de teoretiskt förutsagda KIEs. Jämförelsen av storheterna av kol-och bromkinetiska isotopeffekter för två olika mekanistiska vägar (eliminering vs substitution) diskuteras också.