dr. Chagas Filho spelade en viktig roll som internationell ledare och representant för brasiliansk vetenskap utomlands. Han var en brasiliansk delegat och ambassadör (1966) till UNESCO i Paris och medlem av Forskningsrådet för Pan American Health Organization (PAHO), i Washington, DC. Vid FN var han ordförande för Special Committee for the Application of Science and Technology to Development. Tillsammans med Nobelprisvinnaren, fysikern Abdus Salam (1926-1996) grundade han International Federation of Institutes for Advanced Sciences (Ifias).1972 utsågs han av påven Paul VI till ordförandeskapet för den påvliga Vetenskapsakademin, som han ockuperade fram till 1989. Under sin tid utmärkte han sig med den historiska uppgiften att rehabilitera Galileo Galilei av den Romersk-katolska kyrkan och med att samordna en studie av Turins historiska och vetenskapliga giltighet. Han var djupt religiös och försökte förena vetenskap och religion så bra som möjligt. Således ledde han Vetenskapsakademin genom ett antal viktiga möten och publikationer, undersökte kontroversiella frågor som hjärnan och samvetet och lockade stora vetenskapliga personligheter till Akademin, inklusive ett antal nobelpristagare.

i Brasilien var han medlem, vice president och president för den brasilianska Vetenskapsakademin (1941-2000) och medlem av den brasilianska Brevakademin (1974-2000), medlem av National Research Council och en av grundarna och medlem av det brasilianska samhället för vetenskapens framsteg.

Carlos Chagas Filho tilldelades med 16 titlar av Honoris Causa Doctor i många nationella och utländska universitet, och 19 dekorationer, inklusive den av L Tubigion d ’ Honneur (1979) och den brasilianska Order of Scientific Merit. Han var en medlem av den franska Academia Kubamie des Sciences och Academia Academie Nationale de m Jacobdecine, Academia das ci Kambodncias de Lisboa, American Academy of Arts and Sciences, American Philosophical Academy, Royal Academy of Belgium, rumänska vetenskapsakademin och International Academy of the history of Sciences.

bland hans många vetenskapliga utmärkelser fick han Moinho Santista Science Prize (1960); pr Kuborimio Buberlvaro Alberto para a ci Askorncia e Tecnologia (1988); och Prix mondial Cino Del Duca, av Fondation Simone et Cino Del Duca, Frankrike (1989).