gymnasiet i Nankai, där Cao Yu studerade och agerade i västerländska pjäser.

Cao Yu (kinesiska: 24, 1910-13 december, 1996), född som wan Jiabao, var en känd kinesisk dramatiker, ofta betraktad som Kinas viktigaste av det tjugonde århundradet. Vissa kallar honom ” Shakespeare of China.”Hans mest kända verk är åskväder (1933), Soluppgång (1936) och Peking Man (1940). Det är till stor del genom Cao Yus ansträngningar att modern kinesisk ”talad teater” slog rot i kinesisk litteratur från tjugonde århundradet.

i traditionell kinesisk teater framfördes inga pjäser på folkkinesiska eller utan sång. Men i början av det tjugonde århundradet började kinesiska studenter som återvände från utlandet experimentera med västerländska spel. Efter Maj fjärde satsen 1919, ett antal västerländska pjäser arrangerades i Kina, och kinesiska dramatiker började imitera denna form. Cao Yu var den mest anmärkningsvärda av dramatikerna i ny stil. Hans stora verk har lästs mycket i Kina.

Även om Yu var kritisk mot kommunistisk ideologi i sin ungdom, eftersom Yus tidiga verk hade inslag av kritik mot det borgerliga samhället, tillät de en marxistisk tolkning, och han blev chef för Pekings populära Teaterkonstliga under Folkrepubliken Kinas kommunistiska regeringstid 1949. Yu publicerade 1961 sitt första historiska drama, mod och svärdet som antydde en kritik mot Mao Zedong. Även om Yu led under Kulturrevolutionen ledd av Mao, rehabiliterades han efter Maos död och under Deng Xiaopings politiska kontroll över Kina.

biografi och verk

barndom

Chen Duxiu

Cao Yu föddes i en rik familj i Qianjiang, i provinsen Hubei. När han fortfarande var ett spädbarn krävde hans familjs affärsintressen en flytt till Tianjin där hans far arbetade en tid som sekreterare för Kinas President, Li Yuanhong. Tianjin var en kosmopolitisk stad med ett starkt västerländskt inflytande, och under sin barndom tog Yus mor ofta honom för att se västerländska pjäser, som blev allt populärare vid den tiden, liksom produktioner av kinesisk traditionell opera.

en sådan västerländsk stil teater (kallas” hu ubicj ubic ” på kinesiska; Under påverkan av kända intellektuella som Chen Duxiu och Hu Shih, som var förespråkare för en bredare kulturell förnyelsekampanj av eran, markerad av antiimperialism, och en omvärdering av kinesiska kulturinstitutioner, såsom konfucianism. Företaget kristalliserades 1919, i den så kallade maj fjärde rörelsen.

litterär början

mellan 1920 och 1924 deltog Cao Yu i en Nankai gymnasium, som erbjöd ett västerländsk studieprogram. Skolan upprätthöll ett samhälle med dramatisk konst där eleverna kunde producera olika västerländska verk, särskilt de av Henrik Ibsen och Eugene O ’ Neill, som var välkända författare i Kina tack vare översättningar publicerade av Hu Shih. Cao Yu tog skådespelarroller i ett antal av samhällets dramatiska produktioner och gick till och med så långt som att anta den kvinnliga rollen som Nora i Ibsens A Doll ’ s House. Han är också känd för att ha hjälpt i översättningen av engelsmannen, John Galsworth1909-arbetet, Strife.

Efter att ha avslutat sina studier vid Nankai secondary school, blev Cao Yu först matrikulerad vid Nankai University Department of Political Science men överfördes nästa år till Tsinghua University, där han skulle studera fram till examen 1934 med en examen i västerländska språk och litteratur. Under sina universitetsstudier förbättrade Cao Yu sina förmågor på både ryska och engelska. Hans studier krävde att läsa verk av sådana västerländska författare som Bernard Shaw och Eugene O ’ Neill, och av ryska författare som Anton Chekhov och Maxim Gorky, samt översatta verk av klassiska grekiska författare, Euripides och Aeschylus. Denna nedsänkning i västerländsk litteratur skulle markera Yus stil i alla skrivgenrer inklusive ”talad teater” (i motsats till sjungen kinesisk opera), som hade haft liten tradition i Kina före Yus inflytande. Under sitt sista år på universitetet avslutade Cao Yu sitt första arbete, åskväder, vilket skulle markera en milstolpe i kinesisk teater av det tjugonde århundradet.medan verk av kinesiska dramatiker tidigare till Cao Yu är av grundläggande historiskt intresse och var berömda i Kina, fick de Liten kritisk framgång eller popularitet på den internationella scenen. Däremot präglades Cao Yus verk av en virvelvind av världsomspännande intresse, vilket gjorde Cao Yu till den första kinesiska dramatikern av internationellt rykte.

åskväder

åskväder är utan tvekan det mest populära dramatiska kinesiska arbetet under perioden före den japanska invasionen av Kina 1937. Den publicerades först i den litterära tidningen Four Months of Literature, som grundades 1934 av kinesiska intellektuella, Zheng Zhenduo och Jin Yi. Strax efter publiceringen monterades en produktion av pjäsen i Jinan, och senare, 1935, i Shanghai och i Tokyo, som båda mottogs väl. År 1936 debuterade åskväder i Nanjing, med Cao Yu själv i huvudrollen. 1938, efter dess teatraliska triumfer, gjordes pjäsen till två separata filmproduktioner, en i Shanghai och en annan i Hong Kong, som nästan var tillfälliga versioner av varandra. Den senare produktionen, gjord 1957, medverkade en ung Bruce Lee i en av hans få icke-stridande roller (Lei Yu, dir. Wui Ng). 2006-filmen, Curse of the Golden Flower, regisserad och skriven av Zhang Yimou, sätter samma spel i de kejserliga domstolarna i slutet av Tang-dynastin.handlingen i åskväder kretsar kring en familjs psykiska och fysiska förstörelse till följd av incest, som begås i händerna på sin moraliskt depraverade och korrupta patriark, Zhou Puyuan. Även om det är obestridligt att det enorma rykte som åskväder uppnådde till stor del berodde på dess skandalösa offentliga luftning av ämnet incest, och många har påpekat tekniska brister i dess struktur, anses åskväder ändå vara en milstolpe i Kinas moderna teatraliska dominans. Även de som har ifrågasatt Cao Yus litterära förmåga, till exempel den noterade kritikern C. T. Hsia, medger att populariseringen och konsolideringen av Kinas teatergenre i grunden är skyldig Cao Yus första verk.

soluppgång och vildmarken

i Cao Yus andra pjäs, Soluppgång, publicerad 1936, fortsätter han sin tematiska behandling med respekt för individers progressiva moraliska nedbrytning inför ett fientligt samhälle. I den berättas historien om flera Shanghai-kvinnor, och vars berättelser visar att deras liv sönderfaller som svar på brist på tillgivenhet och erkännande från samhället som omger dem, vilket leder dem ner på en tragisk väg från vilken de inte kan fly. 1937 släpptes Cao Yus tredje pjäs, vildmarken (vars kinesiska namn också kan översättas som fältet), men som hade mindre framgång än hans tidigare verk. Vildmarken, som påverkades av O ’ Neills expressionistiska verk, berättar en följd av mord och berättelser om hämnd i en skog. När pjäsen publicerades var socialrealism raseri i Kina, och kritiker var inte nöjda med verkets övernaturliga och fantastiska element. Intresset för vildmarken återuppstod dock 1980 och Cao Yu, då 70 år gammal, samarbetade i att iscensätta en produktion av hans pjäs. Spelet gjordes till en film 1987.

skrifter under den japanska ockupationen

Efter den japanska invasionen av Kina 1937 tog Cao Yu skydd i den centrala staden Chongqing, tillsammans med regeringen i Chiang Kai-shek. Där skrev han sitt fjärde arbete, Metamorphosis, som i hög grad avgick från sina tidigare verk, om sig själv med patriotisk upphöjelse. Producerad för första gången 1939, spelas pjäsen på ett militärt sjukhus som bombas av den japanska militären. Även om en förändring för Cao Yu, Han var i gott sällskap som koncentrerar sig på krig teman och inställningar gynnades av de flesta av de framstående kinesiska författare aktiva under andra kinesisk-japanska kriget i områden som kontrolleras av regeringen i Chongqing. Däremot utvecklades i norra Kina, som kontrolleras av Mao Zedongs kommunister, en helt annan typ av litteratur som ägnas åt att upphöja den kommunistiska rörelsen.

1940 avslutade Cao Yu skrivandet av sin femte pjäs, Peking Man, betraktade sitt mest djupgående och framgångsrika arbete. Beläget i Peking (idag Peking) som namnet antyder, och på 40-talet, överraskande hänvisar arbetet inte till kriget med Japan alls, men berättar historien om en välbärgad familj som inte kan överleva och anpassa sig till sociala förändringar som förstör den traditionella världen och kulturen där de lever. Arbetets titel är en hänvisning till den så kallade Peking-mannen, proto-människan som bebodde norra Kina för flera hundra tusen år sedan. Cao Yus återkommande teman är närvarande och betonar traditionella familjers oförmåga att anpassa sig till det moderna samhället.

1941, medan han fortfarande var i Chongqing, avslutade Cao Yu en teatralisk anpassning av det berömda arbetet, familjen, av författaren Ba Jin. Hans sista skriftliga arbete under den japanska ockupationen var bron, publicerad 1945 men inte producerad som en pjäs förrän 1947, efter krigets slut när japanska trupper i Kina formellt övergav sig den 9 September 1945.

under sin tid i Chongqing undervisade Cao Yu klasser i stadens skola för dramatisk konst och slutförde en översättning av William Shakespeares Romeo och Juliet på kinesiska.

Res till USA och återvänd till Kina

efter krigets slut reste Cao Yu till USA med en annan berömd kinesisk författare Lao She. Tillsammans tillbringade paret ett helt år med att turnera i USA efter att ha återvänt till Kina anställdes Yu av en filmstudio baserad i Shanghai för att skriva manuset och för att regissera 1946 släppt film, Day of the Radiant Sun (knubbleri, ochtubbleri, ochtubbleri, ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri, Ochtubbleri.

skrifter efter grundandet av Folkrepubliken Kina

Efter grundandet av Folkrepubliken Kina 1949 tog Cao Yu rollen som chef för Pekings populära Teaterkonstliga—en roll som han skulle stanna kvar i resten av sitt liv. Även om Yu i sin ungdom hade varit kritisk mot kommunistisk ideologi, eftersom hans första verk, med deras porträtt av nedgång och grymhet som väckts av det borgerliga samhället, medgav en marxistisk Tolkning, blev de mycket populära på 1960-talet kinesiska samhället; en epok där Mao Zedongs ideologi krävde att all litterär skapelse skulle vara i tjänst för den kommunistiska saken.förutom att övervaka successiv produktion av hans tidigaste pjäser fortsatte Cao Yu att skriva och publicerade 1956 Bright Skies. Därefter, 1961, decenniet av hans stora offentliga erkännande, publicerade han Courage and The Sword, hans första historiska drama. Detta arbete, även om det sattes i slutet av Zhou-dynastin under krigande stater Period, innehåller uttalade antydningar till nederlaget för Mao Zedongs politiska ideologi klädd i hans stora steg framåt. Hans och andras kritik av Mao, och kampen om makten i regeringshallarna, slutade slutligen i kulturrevolutionen; en kampanj som Mao tvingade för att bekräfta sin makt och att kämpa mot de borgerliga och kapitalistiska element som dyker upp på både den politiska och kulturella sfären. Attackerna mot intellektuella under Kulturrevolutionen påverkade Cao Yu och orsakade honom nöd och alienation. Men han kunde rehabilitera sig själv efter Maos död och Deng Xiaoping efterföljande upphov till makten som de facto härskare över Kina.

Cao Yus senaste arbete var Wang Zhaojun, släppt 1979. Den 13 December 1996, vid 86 års ålder, dog Cao Yu i Peking.

Legacy

Cao Yu är förmodligen den mest kända kinesiska dramatikern under första hälften av det tjugonde århundradet. Cao Yu var en av de första som antog västerländska drama inom Kinas unika sociala och kulturella sammanhang. Människor fortsätter idag att berömma och utföra sin trilogi, som innehåller åskväder, soluppgång och vildmarken, till denna dag.

hans spel har en universell överklagande och översattes till engelska, japanska, ryska och andra främmande språk. Dessutom har många anpassat sina originalverk till olika spel och filmer. Till exempel gjorde Zhang Yimou filmen Curse of the Golden Flower 2006, baserat på Cao Yus åskväder.

bibliografi

• åskväder (AUC. leiyu), 1934.
• Soluppgång (Macau richu), 1936.
• vildmarken (Brasilien yuanye), 1937.
• metamorfosen (tuibian, 1940.
• Peking Man (Beijing ren), 1940.
• bron (2945.
• ljusa himlar (Brasilien minlang de Tian), 1956.
• mod och svärdet (1961.
• Wang Zhaojun (Brasilien), 1979.

anteckningar

• Cao, Yu. Soluppgång: en pjäs i fyra akter. Honolulu, Hawaii: University Press of the Pacific, 2001. ISBN 9780898751833.han är en av de mest kända och mest kända i världen. Peking Man. UNESCO samling av representativa verk. New York: Columbia University Press, 1986. ISBN 9780231056564.
• CCNT.com.cn. Cao Yu och hans trilogi. Läst 10 December 2008.
• English.cnhubei.com.Cao Yu. Läst 10 December 2008.
• Hsia, C. T. En historia av Modern kinesisk Fiktion. Indiana University Press, 1999. ISBN 0-253-21311-8.
• McDougall, Bonnie S. och Kam Louie. Litteraturen i Kina i det tjugonde århundradet. Columbia University Press, 1999. ISBN 0-231-11085-5.
• Wang, Aixue. En jämförelse av det dramatiska arbetet av Cao Yu och J. M. Synge. Lewiston, NY: Edwin Mellen Press, 1999. ISBN 9780889463936.