Bulgarisk har totalt 35 konsonantfonem (se tabell nedan). Ytterligare tre fonem kan också hittas (, och ), men endast i utländska egennamn som Хюстън /xʲustɤn/ (”Houston”), Дзержински /dzɛrʒinski/ (’Dzerzjinskij’), och Ядзя /jadzʲa/, (’Jadzia’). De anses dock normalt inte vara en del av den fonetiska inventeringen av bulgariska språket. De bulgariska obstruktiva konsonanterna är uppdelade i 12 par voiced och voiceless konsonanter. Den enda obstruenten utan motsvarighet är den röstlösa velar fricative / x/. Uttryckskontrasten neutraliseras i ord-slutlig position, där alla hinder är röstlösa, åtminstone med avseende på den officiella orthoepy av samtida Bulgariska talat språk (ord-slutlig hängivenhet är ett vanligt inslag i slaviska språk); Denna neutralisering återspeglas dock inte i stavningen.
| Labial | Tandvård/ Alveolar1 |
Postalveolar | Palatala | Velar | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | hårddisk | m (ɱ)2 | n | (ŋ)3 | ||
| mjuka | mʲ | ɲ | ||||
| Stopp | hårddisk | p b | t d | k ɡ | ||
| mjuka | pʲ bʲ | tʲ dʲ | c ɟ | |||
| Affricate | hårddisk | ts (dz) | tʃ dʒ | |||
| mjuka | tsʲ (dzʲ) | |||||
| Dubbeltecknas | hårddisk | f v | s z | ʃ ʒ | x4, (ɣ)5 | |
| mjuka | fʲ vʲ | sʲ zʲ | (xʲ) | |||
| Trill | hårddisk | r | ||||
| mjuka | rʲ | |||||
| Approximant | hard | (w)6 | ||||
| soft | j | |||||
| Lateral | hard | ɫ | ||||
| soft | ʎ | |||||
An alternative analysis, however, treats the palatalized variants of consonant sounds as sequences of the konsonant och / j /(till exempel, analyseras som/ njakoj /t.ex. Detta reducerar effektivt konsonantinventariet till bara 22 fonem. Ingen tvetydighet uppstår från en sådan analys eftersom de palataliserade konsonanterna förekommer endast före vokaler, och aldrig före andra konsonanter eller i stavelsen coda som de gör på vissa andra språk med palataliserade konsonanter (till exempel på det slaviska språket ryska).
^1 enligt Klagstad Jr. (1958: 46-48),/ T T CU d d CU s S cu z z cu n / är dental. Han analyserar också / https: / som palatalized dental nasal, och ger ingen information om platsen för artikulation av / ts TSD rr TSD rr TSD/.
^2 endast som en allofon av / M / och/ n / före/ f /och/v/. T. ex.
^3 som en allofon av /n / före / k / och / GHz/. Exempel: den tunna (’tunn’ neut.), (’Tango’).
^4 / x / uttrycks vid ordgränser före uttryckta hinder. Exempel: AUC (’jag såg honom’).
^5 beskrivs som ”endast lätt friktion”.
^6 inte ett inbyggt fonem, men visas i lån från engelska, där det ofta vokaliseras som /u/ eller uttalas som en frikativ /v/ i äldre lån som har kommit genom tyska eller ryska. Det är alltid skrivet som den kyrilliska bokstaven bisexuell /u/ i bulgarisk ortografi även om ett litet antal personer har föreslagit användningen av bisexuell i sådana fall (genom analogi med formen (främst användningen av en breve) av den kyrilliska bokstaven Bisexuell som står för halvvokalen /J/ på bulgariska). Det förslaget om användning av Macau har dock inte fått någon utbredd användning.
hårda och palataliserade konsonanterredigera
liksom ett antal östslaviska språk kommer de flesta konsonantfonem i” hårda ”och” mjuka ” par. Den senare tenderar att ha palatalisering eller höjning av tungan mot den hårda gommen. Således, till exempel, /b/ kontrasterar med /B 2/ genom att den senare palataliseras. Konsonanterna / Bisexuell/, /Bisexuell/, /T eller/ T anses vara hårda och har inte palataliserade varianter, även om de kan ha palatalisering i vissa talares uttal.
skillnaden mellan hårda och mjuka konsonanter är tydlig i bulgariska ortografi, där hårda konsonanter betraktas som normalt och föregå antingen ⟨а undertill, ⟨у undertill, ⟨о undertill, ⟨и undertill, ⟨е undertill eller ⟨ъ undertill. Mjuka konsonanter förekommer före exporten, exporten eller exporten. I vissa sammanhang neutraliseras kontrasten hård/mjuk kontrast. Till exempel, i östliga dialekter, visas endast mjuka konsonanter före /i/ och /AUC/. / l / varierar: en av dess allofoner, som involverar en höjning av tungans baksida och en sänkning av dess mittdel (sålunda liknande eller, enligt vissa forskare, identisk med en velariserad lateral), förekommer i alla positioner, utom före vokalerna /i/ och /AUC/, där en mer ”klar” version med en liten höjning av tungans mittdel uppträder. Den senare Pre-front realiseringen kallas traditionellt” mjuk l ” (Även om den inte är fonetiskt palataliserad). I vissa västerländska Bulgariska dialekter finns inte denna allofoniska variation.
dessutom, i tal av många ungdomar vanligare och utan tvekan velarized allophone av /l/ ofta realiseras som en labiovelar approximant . Detta fenomen, som ibland kallas i allmänhet i Bulgarien (’Lazy L’), registrerades först på 1970-talet och är inte kopplat till originaldialekter. Liknande utveckling, benämnd L-vocalization, har inträffat på många språk, inklusive polska, Slovenska, serbokroatiska, brasilianska portugisiska, franska och engelska.
PalatalizationEdit
under palataliseringen av de flesta hårda konsonanter (de bilabiala, labiodentala och alveolära) lyfts den mellersta delen av tungan mot gommen, vilket resulterar i bildandet av ett andra artikulationscentrum där den specifika palatala ”klangen” av de mjuka konsonanterna uppnås. Artikuleringen av alveolarer/ l/,/ n /och/ r /följer emellertid vanligtvis inte den regeln; palatalklangen uppnås genom att flytta artikuleringsplatsen längre tillbaka mot gommen så att/ https:/,/ XPS /och/ r XPS / faktiskt är alveopalatala (postalvelolära) konsonanter. Soft /C/ och /K/ (/C/ och /K C/, respektive) är ledade inte på Velum men på gommen och anses palatala konsonanter.
